Hur väljer värdfamiljen passande studenter?
Det är något jag och min värdsyster har funderat på idag när vi satt hemma.

Vi är båda överens om att våran värdmamma är väldigt snäll och en otroligt godhjärtad person som varje år tar in 2-3 studenter att bo i hennes hem. Hon säger dessutom hela tiden att hon älskar sina studenter som sina egna barn, och att hon ska se till att vi har det bra. Så hon är absolut inte elak. Men jag och Seraina har känt oss lite tveksamma om hon verkligen är för oss.

Vi skrev båda i våra ansökningar att vi gillar att vara utomhus och att träna. T.ex. saker som att hajka, paddla, segla, springa osv. Och våran värdmamma är verkligen inte alls en sportig människa. Hon gillar mest att titta på tv hela eftermiddagarna. Visst så är hon 68 år gammal, men då kanske man inte ska välja två studenter som älskar att vara utomhus och att röra på sig. Och om man väljer det så ska man då låta dom göra det själva.

Hon berättade också idag att alla hennes tidigare studenter hade fått A och B i nästan alla ämnen, och att hon alltid förväntade sig att skolan ska gå först. Visst förstår jag att hon tycker att vi ska sköta skolan, men vi får inte gå ut om vi inte får bra resultat i princip. Och även om vi sköter oss så tycker hon att vi bara får ha en fritidsaktivitet, annars är det inte bra för studierna.

Både jag och Seraina är väldigt taggade på att testa nya saker. Men värdmamman säger hela tiden att vi inte ska stressa med det. Att det är bäst om vi blir hemmastadda först. Men nu har vi suttit inne i två dagar utan att göra något, och det är faktiskt väldigt segt.

Självklart ska vi ge det mer tid innan vi drar några slutsatser. Men man vill ju inte sitta inne hela utbytesåret...

Jag och Seraina är ensamma hemma hela dagen idag. Och vi kan inte gå ut för att dörren går i automatlås och vi har ingen nyckel. It's all a part of the plan...
Nä men alltså, vi är lite skeptiska till våran frihet at the moment...

Både jag och Seraina är morgon människor på helger (även om Seraina är lite mer extrem), och våran värdmamma är inte det. Så nu ligger vi på vårt rum och väntar på att hon ska vakna. Vi fick nämligen strikta instruktioner om att vara tysta när vi vaknade, och första morgonen känns det lite extra viktigt.

I går kväll var hennes son över på middag, och vi alla satt och käkade middag i soffan framför TVn. Det är tydligen standard. Och vi fick fläsk, potatis (riktig) och kokta grönsaker med någon sås. Det var en riktigt typisk brittisk måltid tror jag.

Har ännu inte tagit några bilder, men kanske fotar huset idag!

Åh herregud vad nervös jag är...

Och här sitter jag på köksbänken och är helt handlingsförlamad...

...ler du svagt och viskar till mig: Du är värd att dö för.

Jag visste inte att man kunde kyssas, gråta och skratta samtidigt. Men det kan man.

Ni vet när man är så nervös att händerna skakar, man mår illa och man vet inte riktigt vad man själv tänker?
Så nervös har jag varit ända sen jag se hejdå till min bästa kompis för snart 30 minuter sen. Och jag har en känsla av att det inte kommer försvinna på ett tag...

Det har droppat in frågor senaste tiden, så vi gör såhär:

Hej, jag heter Lovisa och jag är snart 17 år. På fredag åker jag med organisationen EF på ett utbytesår till Birmingham i Storbritannien!

Idag är det 9 dagar tills jag åker. Jag kan knappt fatta att jag inte ens behöver alla fingrar för att räkna ner.

9 dagar är i och för sig ganska länge också med tanke på att min vän Louise börjar skolan idag i USA. Men men, det måste vara väldigt mycket värre för dom som inte ens fått placering än. Så jag har det nog ganska bra ändå!

Hur kunde jag berätta att jag fått min flygbiljett?

I alla fall så flyger jag med SAS den 24 augusti klockan 07.55 ifrån Arlanda, men jag ska vara där redan 05.55. Oh God, nu är det nära...