Nu har det börjat.
Två igår, en i övermorgon, en om en månad och en om ett halvår. Allt för att jag inte ska sprida någon läskig sjukdom i Storbritannien. Jag är vanligtvis inte rädd för sprutor, men usch, det här ser jag inte fram emot.
Det är bara att bita ihop och tänka att det är värt.
Det är bara att bita ihop och tänka att det är värt.

Trackback